Tid som Robin Van Persie varit skadefri:

Tid som Robin Van Persie varit skadefri:

26 apr. 2012

ÄNTLIGEN TID ATT SKRIVA

Ja vad ska man säga.

VAD SKA MAN SÄGA?

Har försökt få tid att blogga ända sen i måndags. Inlägg #1 var skäl till att vi är så många som inte är Chelseafans men som ville se Chelsea vinna mot Barca. Jag raidade www på åsikter från världen över, såsom:

The entire footballing world is behind you Chelsea; overcome corruption and refball. You can do it.

Because Barca have had shit their own way for far too long in Europe, and I'd love to see Abramovich try and deny Di Matteo a permanent manager position after beating Barca/winning the CL.

I dislike both teams but I dislike Barca more than Chelsea

I just want to see Putalonia burn

Because I have a soft spot for chelsea, the fact they are the sole english team left in Europe in any form, and that it would be fucking awesome if they did go on to win the CL

Barca promote anti-football, plus 2009 travesty.

Fuck Barca, refball and boring side passes are killing football, if there is a God then there will be a Real Chelsea final.

Qatarlona are a disgrace to football.

Because I want Cesc to be forever cursed

Fuck spics and their refball

Barca play a boring style and there's so much refball when they play

I want to end this fixation with "anti football" and the general Barcelona air of arrogance. In my eyes, the sport is great because of the different formations, playstyles and strategies, and Barcelona is trying to crush that and make everyone play extremely hi tempo possession nonsense.

Why? because Chelsea gives me feels. Growing up, the EPL outside the top 3 was a mystery for me,was interested in that and I gladly adopted the blues as my team outside Mexico. Fuck Barca and their 'More Than A Club' bullshit. SAVAGES IDIOTS IDIOTS IDIOTS

Normally, I'd never support an English club, but I'm tired of all the Barca bandwagoners who have come out in the last few years.

Because I would be a cunt to back a foreign team over an English one, plus this girl I like on twitter is a chelsea fan

Every time I watch them play I just rage

Jag kan inte hjälpa det själv. Jag har så många känslor hit och dit, och några av dem träffar Chelsea, både kärlek och hat. Torres, jag älskar dig så och vill ditt allra bästa. Jag vill balsamera ditt hår och flåsa det torrt. Drogba, så många känslor har jag haft för dig. Jag är livrädd och fascinerad av din malariafebriga blick. Ramires, jag vill adoptera dig du evigt tioåriga pojke, har aldrig kunnat ha en bister min när jag sett ditt face. Så glad att vi fick se ditt fina mål också. Åh denna overkliga match.
Åh Drogba, ingen filmar som du.
Di Matteo. Jag snöade in på dig första gången jag skådade ditt Pokemonface i WBA och när jag såg dig sitta och mysa på bänken bredvid AVB insåg jag: nu är det kört. Chelsea, jag har känslor. Jag önskar er all lycka som ej är på Arsenals bekostnad. Och lycka som är på Barcas bekostnad? Kan inte tänka mig något bättre.
Resterande laget: inte många fina känslor där. En hel del hat.
Men ni hade ju ingen chans. Barca skulle få sina straffar och utvisningar, det bara är så i facit oavsett om det är domaren eller motståndarna som fuckar upp det. Så ni var chanslösa. Ändå vann ni.


OMG. Jag var ett sånt totalt psykfall matchen i genom. Att se Barca förlora. Det går inte att beskriva. Det är ett sånt kaos av eufori. Frustrationen i laget. Messis stingsliga blick. Messi gömma sig i sin fula tröja efter att....
... Torres satt spiken i kistan. Ja. Ni läste rätt. Ja. Ni såg rätt. Det var den mest osannolika avslutningen på den mest osannolika sagan.
Chelsea vinner dubbelmötet med 3-2. Dom vinner inte på flest bortamål. Dom vinner på flest mål. Torres sätter kallt det sista målet. Torres. TORRES.
Det var den mest känslostormande stund jag upplevt i hela mitt sportgluttarliv. Som allt har byggts upp till denna stunden av misslyckanden, ångest, frustration, otur, förbannelse. Torres. Fernandon't Scorres. Framför spanickerna joggar han, förbi en Valdes som definitivt inte är bra nog att vara målis i "världens bästa lag". Kallt. In i mål. Inga svårigheter denna gång.






En annan först för jävlig men i efterhand njutningsfull sak är ju Terrygate också. Alltså ta mig tusan vad lack jag var när han fick rött, och inte på domaren utan på den här vidriga människan som jag precis börjat få några små ofrivilliga sympatier för. Åh tack och tack att jag åter kan se klart. NI SPELAR CL-SEMI MOT BARCA. NI KOMMER FÅ RÖDA KORT. MAN FÅR INTE GE DOM NÅGRA SOM HELST ANLEDNINGAR ATT DELA UT DOM. DU ÄR HELT DUM I DITT VIDRIGA HUVUD DIN LAGKAMRATSFRUKNULLANDE RASIST. Man kan inte ge Barca det där.


Ramires det lilla gullet sopade bort min ilska med målet innan halvleken var över. Åh Terry. Hatet hade nått över alla gränser annars.





























Tack Chelsea. Tack för att ni trollade sönder Barca. Åh, kommentarer såsom från Cesc om att Barca spelade så fin fotboll och att det är tråkigt att man ska kunna vinna på att spela så defensivt som Chelsea. 
Visst dom spelade extremt defensivt, fan vilken bra back Drogba är. MEN. Chelsea gjorde tre mål. Ni gjorde två. Dom var bättre på att försvara, och bättre på att göra mål på sina attacker. Åh Cesc.











Tack. Tack tack tack för två sjukt roliga matcher. Efter så lång tid av frustration och total uttråkan när jag sett Barca spela så fick jag se en enligt mig extremt intressant fotboll när Chelsea bestämmer sig för att knäcka koden och lyckas.
Barca klarade inte att vinna mot sexorna i Premier League, trots straff och en man mer. Ta er samman för fan och sluta skylla på att motståndarna spelar tråkigt.

Angående Real - Bayern. Ingen kommentar för tillfället. Är mitt inne i sorgearbetet.



Ha d gott. Glenn.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar